Byn Kalhult är i praktiken de båda byarna Kalhult och Kulhult som ligger grannar längs ”gamla Glimåkravägen”.

De beskrivs väl av länsstyrelsen enl. följande:

Kalhult och Kulhult ligger några kilometer öster om Osby. Kring byarna finns ett stort och sammanhängande område med välbevarat äldre odlingslandskap.

Detta är svagt kuperat och öppet samt omgivet av skogsmark med ett stort inslag av lövskog närmast odlingsmarken.

Flera av gårdarna är välbevarade med för trakten typiskt utseende och läge. Boningshusen i två våningar är vanligen klädda med rödmålad panel. Östra Kalhult har en väl samlad bykaraktär med två gårdar i ursprungligt läge. Ett par av gårdarna i Östra Kulhult har ekonomibyggnader uppförda i skiftesverk. I Västra Kalhult finns en mycket välbevarad fägata och magnifika stenmurar med flera gamla fruktträd intill. Betesmarkerna innehåller arter som slåttergubbe, svinrot och ängsvädd. Skolan från cirka 1870-talet ligger placerad utmed genomfartsvägen på gränsen mot Västra Kulhult.

Området visar välbevarade byggnader och odlingslandskap med lång kontinuitet. Flera inslag som hävdade betesmarker och stenmurar förstärker det ålderdomliga intrycket. Både det odlings- och byggnadshistoriska värdet är högt.

http://gis.lst.se/lanskartor/

Trakten var bebodd redan i förhistorisk tid under bronsåldern ca 1000 år f.Kr.  Detta beläggs av befintliga gravplatser och skålgropar. Några av dessa har bekräftats av Regionmuseet i Kristianstads inventering.

Fornsök | Riksantikvarieämbetet (raa.se)

RAÄ: nr Osby 167:1 Län: Skåne och i rutan Kommun: Osby.

Byn Kalhult i modern tid uppstod ca 1350-1500. Namnet Kalhult härstammar troligen från nedhuggen skogsdunge eftersom kal betyder bar och hult liten skogdunge. Först dokumenterade gårdsbebyggelse är från 1583 enl. Riksantikvarieämbetets uppgifter.

Genom nyodling och delning utvecklades gårdarna efterhand som befolkningen ökade. Beskrivning av gårdarna i byn gjordes 1671 i de s.k. jordrevningsprotokollen. Det var en skattekraftsvärdering som Sverige gjorde efter Roskildefreden 1658 då Skåne och Blekinge blev svenskt.

Nästa stora förändring skedde i början på 1800-talet då enskiftet genomfördes. Byns byggnader och marken beskrevs då noga av lantmätaren. Läs mer  www.lantmateriet.se

Gårdarna fungerade som familjejordbruk fram till mitten på 1900-talet. Man producerade det mesta av vad man behövde till självhushåll. Lite från djurhållningen gav kontanter till det man måste köpa.

Skogen blev efterhand den viktigaste inkomstkällan. Både genom försäljning av virke och genom skogsarbete

Idag finns ingen aktiv djurhållare som bor i byn. Marken är utarrenderad till utombys boende jordbrukare som har nötkreatur och får som producerar kött. I övrigt betesdjur från andra byar och hästar för rekreation.

Copyright: www.ingars.se Tord Bengtsson  2021