Om gården

Välkommen till Ingars broderi och hantverk

 

 

 

 

Lantmätarens karta över

Östra och Södra Kalhult från skiftet.

"Vår gård" är den andra uppifrån.

Gården Östra Kalhult som vi bor på är en gammal släktgård. Tidigast dokumenterade släkting är Tords farfars farfars mormor Bengta Trulsdotter som föddes här den 6 april 1724.

 

Gården är först beskriven 1671 i Jordrevningsprotokollen.

Detta var en typ av skattekraftsvärdering som Sverige genomförde i de nya besittningarna efter Roskildefreden 1658.

 

Östra Kalhult nr 2 beskrivs där som en gård på 1 mantal som ägdes av 3 brukare.

 

Genom skiften och delningar blev det sedan en gård på ¼ mantal.

 

Nästa dokumentation är från 1826-28. Då genomfördes enskiftet som innebar att gårdarna skulle ha sina ägor samlade kring gården.

Tidigare låg gårdarna samlade i byn och man hade ägorna runt kring byn.

Varje gård hade p.g.a. tidigare ägodelningar del i varje åker. För att kunna göra en rättvis uppdelning av gårdarna gjorde lantmätarna en noggrann beskrivning och klassning av både byggnader och mark.

 

www.lantmateriet.se

 

 

 

Så här beskrev lantmätare P.O. Pilo den 8 dec 1826 gårdens byggnader:

 

Tomten rymlig innehåller 5 5/20 kappland (ca 960 m2). Norra mangårdslängan 38 aln (22,8 m) lång, 12 aln (7,20 m) bred under näver och torvtak till 2/4 av längden under torvtak uppbyggd av knuttimmer

Brädfodrad till 2/4 av längden, därunder en källare. Dessutom tvenne murningar och en bakugn uti manhuset.

Undantagshuset 15 alnar långt och 12 alnar bred knutbyggd med sticketak. En murning med bakugn och en ½ källare

Södra lagårdslängan 37 aln lång 10 alnar bred med stolpar och skiften? Under halmtak.

Västra längan 37 aln lång, 9 1/4 aln bred lika med föregående.

Östra längan 12 1/4 aln lång, 9 aln bred, dito förhållanden i övrigt. Samma länga är uppförd av gråsten under sticketak, ett brygghus 14 alnar långt och 17 alnar brett med murning och mälttorka, tvenne stycken brunnar finns på tomten; ävensom vagn och vedskjul under brädtak 14 alnar långt och 10 alnar brett.

 

5 äppelträd på tomten

 

 

 

En del gårdar flyttades ut från byn men ”vår” gård blev kvar.

 

Vårt bostadshus är identiskt med den beskrivna ”Norra mangårdslängan”.

 

Gården har sedan genomgått skiftande öden.

 

Utvecklingen har varit typisk för skogsbygden där jordbrukets betydelse minskat och skogens har ökat.

 

Mjölkkor och svin fanns fram till 1964. Nu finns det köttdjur som betar vångarna. Betesdjur är en förutsättning för att det öppna vackra landskapet skall bestå.

 

Hur gården såg ut och vilka djur som fanns på 1940-talet är beskrivet i nedanstående utdrag från ”Gods och gårdar”, Skåne NÖ delen, Ö Göinge härad..

 

Gåramålning av

J.Lundquist 21/11 1940

 

 

Flygfoto på gården.

1970-talet

copyright: www.ingars.se Tord Bengtsson